0. Vad är styrränta?
1. Ett viktigt penningpolitiskt verktyg
2. Landets ledande ekonomiska analysorgan
3. Styrräntan påverkar även smålån
Den ränta som centralbanken tar när de lånar ut pengar till Sveriges banker
Styrränta är ett annat ord för den ränta som centralbanken tar när de lånar ut pengarna till Sveriges banker.
Det är alltså denna ränta som sätter förutsättningar för bankernas ränteläge när de i sin tur ska låna ut pengar till sina kunder. Det är därför som denna ränta kallas för just ”styr”-ränta. Eftersom den styr ränteläget på den svenska lånemarknaden.
Ett viktigt penningpolitiskt verktyg
Detta slags ränta är vidare det enskilt viktigaste penningpolitiska verktyg med vilken Riksbanken kan påverka penningpolitik, inflation och deflation, låneräntor, räntabilitet, ja kort sagt hela den ekonomiska situationen i Sverige.
Vilken styrränta som Riksbanken sätter beror på landets nuvarande ekonomiska belägenhet, men även av ekonomiska prognoser, det vill säga uppskattningar över vilken ekonomisk rutt som Sverige förväntas ta i framtiden.
Landets ledande ekonomiska analysorgan
Riksbankens roll är alltså att till stor del vara landets ledande ekonomiska analysorgan och via sina penningpolitik, där styrräntan ingår, försöka påverka Sveriges ekonomiska status till det positiva.
Så här skriver de själva om sin förmåga att styra landets ränteläge:
”Riksbankens möjligheter att styra räntan i ekonomin beror på att Riksbanken alltid kan bestämma räntan då ett institut behöver placera eller låna i centralbanken med en dags löptid.” Källa: Riksbank.se
Styrräntan påverkar även smålån
För att illustrera styrräntan ska vi ge ett konkret exempel. Låt säg att Riksbanken sätter styrräntan till 2%.
Då måste bankerna i sin tur låna ut till sina kunder med över 2% i ränta för att gå med vinst. Höjer bankerna styrräntan, så kommer följaktligen bankerna även att höja sin; och tvärtom vid sänkningar.
Många av kreditgivarna vid mikrolån och snabblån lånar sina pengar från bankerna, vilket givetvis leder till en högre ränta ån både Riksbankens styrränta och bankernas utlåningsränta. Detta tillsammans med den höga risken vid blancolån motiverar räntor som ligger över genomsnittet.