Så gick det när Finland införde räntetak på smslån

Av Marcus L.
marcus@cashoo.se

I ett tidigare inlägg berättade vi att regeringen lagt fram ett nytt lagförslag för räntetak på snabblån. Ett lagändring som Finland införde redan 2013. Nu visar statistik att skuldsättningen i Finland förvärrats sedan dess.

Lagförslaget som regeringen lagt fram innebär att räntan på snabblån (det vill säga lån med korta amorteringsperioder) inte för vara högre än 40 procentenheter över styrräntan.

Förslaget innebär också att de totala kostnaderna, såsom avgifter, räntor och inkassokostnader, aldrig får överstiga lånebeloppet.

Låter bra, eller hur?

Problemet är bara att om lagen ändras för en specifik form av lån (i detta fall smålån med korta amorteringstider) så är risken stor att kreditföretagen ändrar sina amorteringstider.

Vilket var precis vad som skedde i Finland.

Skulderna ökade – blev större än någonsin

Finland införde ett liknande räntetaket under 2013 som fokuserade skulder på maximalt 2000 euro. Eftersom förslaget är väldigt likt det svenska, är det naturligtvis intressant att se vad det fått för effekt i Finland. Hela poängen med förslaget är ju att minska skuldsättningen.

Tyvärr har det inte gått så bra för våra grannar.

I början av 2018 rapporterade YLE (Finlands ”SVT”) att skuldsättningen nu var större än någonsin i Finland. Så här skriver YLE i sin artikel ”Skuldsattas skulder blir bara större”:

Nyheter om ökad skuldsättning i Finland från Yle
För fem år sedan fick skuldsatta personer som tog många mindre snabblån snabbt betalningssvårigheter, men de senaste åren har det blivit vanligare med generösa kreditlimiter på tusentals euro och med snabblån på tiotusentals euro som gör det möjligt för skuldsatta att kämpa på ännu längre med sina skulder.
Källa: Svenska.yle.fi | Länk

Av artikeln drar vi följande slutsatser:

  • Sedan räntetaket infördes har skulderna fortsatt öka i Finland.
  • Den genomsnittliga skulden var ca 6000 euro större per person än under 2013 när lagen infördes.
  • Det har blivit svårare att ta små snabblån direkt, men det verkar ha ändat lånebeteenden till att många istället tar större lån. Och får på så vis ännu större skulder.

Oro för den totalt motsatta effekten

Hur kan det ha blivit så här? Givetvis går det inte att peka ut enskilda lagar som ensamt skyldiga till svårigheter på en ekonomisk marknad. Ekonomin och lånemarknaden är betydligt mer komplex än så. Men det finns ändå fog för att peka på vissa rimliga effekter av lagändringen.

Vid en första anblick ser det ju bra ut att skapa en lag som reglerar ”ockerräntor” på snabblån och smslån. Problemet är bara att lagen är skriven för lån med en viss amorteringstid. Alltså snabblån, smslån.

Men det som kan ske om lagen införs är:

  • Att kreditföretag som erbjudit smslån med korta amorteringstider bara ökar löptiden. Det vill säga lägger upp sina lån på ett eller flera år istället.
  • Sannolikt kommer dessa kreditföretag att sätta sina räntor ungefär runt räntetaket, eller runt 30%. Det finns faktiskt redan flera snabblåneföretag som har detta upplägg.
  • Många kreditföretag kommer att höja sina lånebelopp, så att minsta beloppet man kan låna är högre. Detta kommer, som i Finland, att leda till att många som egentligen bara behöver ett lån
    på låt säg 2000 kr, kommer låna 20000 kr istället.
  • Visserligen blir den relativa räntan lägre, som i Finland, men den totala skuldsättningen blir högre.
  • Vi kommer förmodligen också att få se mer kreditföretag som marknadsför sina lån med ”låg månadskostnad”. Men som vi beskrev i artikeln 3 luriga sätt som kreditföretagen använder för att marknadsföra sina lån är månadskostnaden ingen bra mått på om lånet är billigt eller dyrt.

0.15% av skulderna hos Kronofogden är snabblån

Till detta ska även nämnas att det endast är ca 0,15% Kronofogdens totala skuldfodringar som idag består av snabblån. Resten handlar om andra krediter, där bolån står för en väldigt stor andel.

Kanske är det på bolån som vi behöver ett räntetak istället?

Oavsett blir det intressant att se vad som händer på den svenska lånemarknaden om räntetaket införs som planerat i september 2018.

Rekommenderad läsning: