Fem saker du behöver ha koll på om Kreditupplysningar (om du ska låna pengar)

Av Marcus L.
marcus@cashoo.se

Hur det funkar med kreditupplysningar när du behöver låna pengar är ett ämne som många missförstår. Här tittar vi närmare på fem grundläggande saker som alla bör veta.

1. Därför görs kreditupplysningar

Banken som lånar ut pengar behöver ha någon form av underlag för att kunna bedöma hur riskabelt det är att ge dig ett lån. Banken vill ju inte förlora sina pengar genom att låna ut till någon som inte kan eller vill betala tillbaka.

Och det är i detta avseende som kreditupplysningen har sitt syfte. Som ett viktigt underlag för att bedöma din ekonomiska status.

En kreditupplysning är ju en form av ”berättelse” som visar hur du hanterat tidigare lån och krediter.

Men den ger också andra grundläggande data som är viktiga för långivaren. Såsom din ålder, din bokförda adress, din årsinkomst och din tidigare betalningshistorik.

Så här skriver Datainspektionen om poängen med kreditupplysningar:

”En kreditupplysning är framförallt inriktad på ekonomiska förhållanden. Även andra personliga uppgifter kan ingå, till exempel din ålder eller om du är gift. En kreditupplysning innehåller inte bara fakta. Omdömen och råd kan också lämnas som ledning för en ekonomisk bedömning.”

Källa: Datainspektionen.se | Länk

2. Flera upplysningar kan ge dig sämre kreditvärdighet

En eller ett par kreditupplysningar om året är inget märkligt. Däremot så kan din kreditvärdighet sjunka om du drar på dig flera kreditupplysningar under en kort tidsperiod.

Varför? Jo, för att detta tolkas av bankerna som att du behövt ta många lån under en kort period. Vilket naturligtvis påverkar dina kreditbetyg negativt.

Tänk på att kreditupplysningar vanligtvis syns i ett år. Detta innebär att om du ska låna pengar kan det vara en god idé – om du har möjlighet – att invänta tills dina tidigare upplysningar försvunnit ur registret.

3. UC (Upplysningscentralen) är ingen myndighet

Det här är en av de vanligaste missförstånden vad gäller kreditupplysningar. Att UC är en myndighet som utför och har koll på alla kreditupplysningar som utförs i Sverige.

Men så är inte fallet. UC är ”bara” en av flera fria aktörer på den svenska marknaden som har som affärsidé att sälja finansiell information.

Anledningen till att UC i princip blivit synonyma med kreditupplysningar är för att bolaget ägs av de svenska storbankerna

Detta innebär i sin tur att nästan alla privatlån i praktiken går via UC. Men det är inte för att de måste göra det enligt lagen. Utan för att bankerna äger UC.

Däremot så står det i lagen att alla kreditföretag måste göra en kreditbedömning innan de avslår eller beviljar lån.

Företag som erbjuder snabblån brukar inte använda UC för sina upplysningar. Två vanliga alternativ i den här nischen för lån är kreditupplysningsföretagen Bisnode och Creditsafe. Du kan läsa mer om Bisnodes kreditupplysningar här och Creditsafe’s här.

4. Det måste finnas lagliga skäl att göra en kreditupplysning

Vem som helst får inte göra en kreditupplysning på hur som helst. Tvärtom är skälen till att göra kreditupplysningar noga reglerade enligt Kreditupplysningslagen.

Här står det bland annat att kreditupplysningar endast ”får bedrivas endast efter tillstånd av Datainspektionen”:

3 § Kreditupplysningsverksamhet
Datainspektionens tillstånd behövs dock inte för följande företag, om deras grundläggande tillstånd omfattar kreditupplysningsverksamhet:
1. ett svenskt kreditinstitut,
2. ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet i Sverige enligt 4 kap. 1 eller 2 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller
3. ett utländskt kreditinstitut som har tillstånd att driva verksamhet i Sverige enligt 4 kap. 4 § lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Källa: Riksdagen.se | Länk

Rent praktiskt innebär lagen att det företag eller den aktör som vill göra en upplysning om dig måste ha ett legitimt skäl att göra så. Du måste dessutom alltid få en chans att godkänna förfrågningar innan den görs.

Tänk på att detta godkännande inte alltid utförs som en separat, enskild fråga. Utan kan ingå i villkoren när du exempelvis lämnar en låneansökan eller någon annan form av kreditansökan.

5. Det finns två typer av personliga kreditupplysningar

Som privatperson kan du bli föremål för 2 olika typer av kreditupplysningar. Den ena kallas för Mikroupplysning (UC13) och den andra för Personupplysning (UC3).

Detta är viktigt att ha koll på eftersom en Mikroupplysning inte påverkar din kreditvärdighet – men en Personupplysning gör.

Vad är det som skiljer dem åt?

Mikroupplysning (UC13)

Kännetecknande för en mikroupplysning är att den innehåller mindre information än en personupplysning (UC3) samt att den inte registreras i något register och därmed inte påverkar din kreditvärdighet. En mikroupplysnings innehåller vanligen:

• Ditt namn och din folkbokförda adress
• Eventuella Betalningsanmärkningar
• Eventuellt skuldsaldo hos Kronofogden

Exempel på aktörer som brukar använda denna form av kreditupplysning är hyresvärdar.

Här kan du se ett exempel på en Mikroupplysning från UC (pdf)

Personupplysning (UC3)

Detta är en fullständig upplysning och kännetecknas av att den innehåller omfattande information om din ekonomiska historik samt att den registreras i UC:s register som en enskild kreditupplysning. Denna kan alltså påverka din kreditvärdighet. En UC3 innehåller vanligen:

• Ditt Namn och folkbokförda adress
• Dina inkomstuppgifter två år tillbaka
• Eventuella fastighetsinnehav
• Eventuellt äktenskapsförord
• Eventuella andra Aktiva krediter
• Eventuella Betalningsanmärkningar
• Eventuella övriga Kreditförfrågningar
• Eventuellt Skuldsaldo hos Kronofogden

Denna form av kreditupplysning är vanlig när du ansöker om privatlån, det vill säga lån utan säkerhet. Men också bostadslån och andra större lån med säkerhet.

Här kan du se ett exempel på en personupplysning från UC.