0. Betydelse och definition
1. Förväxla inte räntan med avgifter eller amortering
2. Du kan bara göra avdrag om du har ränteunderskott
3. Räkneexempel
4. Vem gör avdraget?
5. För vilka lån gäller inte ränteavdrag?
Låneränta som du kan göra avdrag för i din deklaration
Det är vanligt att kreditbolagen påpekar att räntan på deras lån är avdragsgill. Men vad innebär det? Och är verkligen räntan på alla lån avdragsgilla – eller finns det undantag?
Grundprincipen är enkel. Om du lånat pengar och betalt ränta, så kan du dra av denna ränta i din inkomstdeklaration. Det spelar ingen roll om det gäller ett snabblån, privatlån, bolån eller annat slags lån.
Enligt Sveriges skattelagstiftning har du rätt att göra avdrag för alla typer av lån. Givetvis förutsatt att du varit personligen betalningsansvarig för lånet.
Förväxla inte avdragsgill ränta med avgifter eller amortering
Det är viktigt att förstå att det endast är räntekostnaden som är avdragsgill. Inte övriga avgifter eller betalningar för lånet. (Blanda inte ihop räntan med amortering).
Lån fördelade på längre sikt, såsom bolån, brukar ha en liten relativ andel ”övriga avgifter”. Exempelvis en uppläggningsavgift.
Snabblån däremot brukar ha en större andel övriga avgifter. I vissa fall är det allt lånet består av. Och då är det viktigt att ha koll på att denna summa inte är avdragsgill, bara räntan. Detta är också en av anledningarna till varför det är viktigt att förstå hur betalningsbeloppet på ett lån är fördelat.
Låt säg att ett kreditbolag kommunicerar att deras lån har ett månadsbelopp på 600 kr. Det säger ju inget om hur mycket av denna summa som består av amortering, ränta, respektive övriga avgifter.
Visserligen är det lag på att kreditbolagen ska vara transparenta i sin kostnadsredovisning. Men det är inte fel att själv ha koll på begreppen.
Dels för att kunna jämföra nyttan av olika lån innan du lånar. Men också för att får reda på hur mycket av lånebeloppet som du kan dra av in din inkomstdeklaration. Vad som verkligen är avdragsgill ränta.
Du kan bara göra avdrag om du har ränteunderskott
Ett ränteavdrag är enbart aktuellt om dina räntekostnader under inkomståret är större än dina ränteintäkter.
Ränteintäkter kan vara inkomster från räntekonton i banken, utdelning av aktier eller fonder – och liknande. Om du haft 5000 kr i ränteinkomster och 4000 kr i räntekostnader, så blir det alltså inte aktuella att göra något avdrag i inkomstdeklarationen.
Räkneexempel
Om dina räntekostnader är större än dina ränteinkomster, så får du göra avdrag på 30% av underskottet upp till 100 000 kr. Och på 21% för summor över 100 000 kr.
Låt oss ta ett exempel. Säg att du betalat 50 000 kr i låneränta under ett år. Säg att du haft 10 000 kr i ränteinkomster.
Ditt avdrag blir då 12 000 kr (50 000 – 40 000 x 0.30).
Vem gör avdraget?
Ide allra flesta fall behöver du inte vidta några åtgärder alls för att få tillgång till ränteavdrag på lån.
Kreditbolagen är nämligen skyldiga att rapportera beloppet till Skatteverket, som i sin tur registrerar både räntekostnaden och avdraget på din inkomstdeklaration. Om du har lånat pengar (och betalat ränta) på något mer okonventionellt sätt, så finns det rutiner du kan registrera detta i efterhand hos skatteverket.
Så här förklarar Skatteverket detta på sin hemsida:
”Om du begär avdrag för ränta som du inte har fått kontrolluppgift på, ska du lämna uppgift om långivarens namn i inkomstdeklarationen (t.ex. under Övriga upplysningar). Om långivaren är en privatperson, ska du också lämna uppgift om dennes personnummer eller adress.”
Källa: Skatteverket
För vilka lån gäller inte ränteavdrag?
- Räntefria lån
- CSN-lån
- Lån där du inte står som betalningsansvarig